Kontakta oss
sanofi-aventis
Gustavslundsvägen 139
Box 14142
167 14 BROMMA, Sverige
Tfn.: (+46) 08-634 50 00
 
Kontakta oss

Stroke
Skriv ut
Tipsa en vän
Årligen drabbas mellan 25.000-30.000 svenskar av stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack). Stroke är ett engelskt låneord för slaganfall. Andra namn är hjärnblödning eller propp i hjärnan (hjärninfarkt) och avser de sjukdomar som kan drabba hjärnans blodförsörjning.
Propp i hjärnan kallas också stroke

Oftast kommer symtomen plötsligt, men även långsamt insjuknande under timmar/dagar förekommer. Symtomen består av bortfall av en funktion och beror på vilket område i hjärnan som drabbas och hur stort det är. Vanligast är förlamning eller domning av en kroppshalva, bortfall av synfält eller känsel, talsvårigheter, huvudvärk, balansproblem, grumlat medvetande eller personlighetsförändring. Om symtomen går över inom 24 timmar kallas det TIA, men kräver likartad utredning och behandling som vid stroke.

Oftast beror en stroke på en blodpropp i hjärnan (80-85%). En blödning är mer ovanligt och man kan inte säkert avgöra skillnaden mellan dem utan en utredning. I bägge fallen försämras eller upphör plötsligt blodförsörjningen till ett område i hjärnan. Då inträffar snabbt syrebrist, som leder till vävnadsskada i denna del av hjärnan.


Hur ställer doktorn diagnos vid stroke?
Datortomografi

Doktorn frågor om din sjukhistoria, andra samtidiga sjukdomar och gör en kroppsundersökning. Då bedöms bland annat de ovannämnda symtomen, hjärtverksamheten undersöks med EKG och ibland även med ultraljud (hjärteko) för att hitta eventuella blodproppar, som kan slungas iväg till hjärnans kärl. Man gör också en röntgen av hjärnan, en så kallad datortomografi som kan särskilja om det rör sig om propp, blödning eller någon annan förändring i hjärnan.

Man tar också blodprover för att se att det inte är andra orsaker till stroken som bör utredas och behandlas samtidigt. Ultraljudsundersökning av halskärlen (carotisdoppler) görs ibland för att upptäcka  åderförkalkning i hjärnans tillförande blodkärl. I vissa fall kan man operera dessa för att minska risken för återinsjuknande i stroke.


Vilken behandling finns det?
De flesta med blodpropp eller TIA behandlas med acetylsalicylsyra och/eller clopidogrel, dipyridamol eller kombination därav. Har patienten ett hjärtflimmer ges ofta det "blodförtunnande" läkemedlet warfarin. På vissa sjukhus ger man i speciella situationer propplösande medicin, som kan göra att symtomen minskar eller försvinner. Denna behandling är dock ännu inte etablerad men lär bli det under de närmaste kommande åren.

Proppen i hjärnan upplöses så småningom av sig själv och blödningen sugs sakteliga upp. Skadan i det centralt drabbade området är dock oåterkallelig, men hjärnan har en enorm formbarhet (plasticitet) och kompensatoriska mekanismer. Det gör att hjärnan kan omprogrammeras så att funktioner kan återkomma. Det sker spontant och genom träning, ibland redan efter de första två veckorna. Den största förbättringen ser man under de tre första månaderna efter strokeinsjuknandet. Efter en månad kan över hälften av patienterna skrivas ut till hemmet men många patienter får tyvärr bestående men av sin stroke.


Mer information om stroke
Information om stroke
Ladda ner

I boken "Min huvudbok" vill vi berätta lite mer om vad stroke är, vad som kan vara orsaken till sjukdomen och hur man trots allt kan fortsätta att leva ett gott liv. 

Även om din vardag förändras i ett slag, så har hjärnan en fantastisk förmåga att återfå förlorade funktioner – men ibland kan det ta tid. Dessutom krävs oftast mycket tålamod, träning och stöd från familj och vänner.



Uppdaterad: 05 maj 2010

 
  1. Copyright © 2005-2010 sanofi-aventis. Med ensamrätt. Ansvar och rättigheter
  2. | Cookies