Smärtan är sällan punktformat lokaliserad över hjärtat utan mer diffus och kan stråla upp mot halsen, armarna eller ryggen. Andra indirekta tecken på kärlkramp kan vara andfåddhet eller onormal trötthet vid ansträngning.

Kärlkramp/angina pectoris kommer framför allt vid fysisk ansträngning men försvinner efter några minuters vila eller om man tar en snabbverkande medicin. En del känner av sin kärlkramp när de ligger ner eller när de börjar gå en promenad. Smärtan kan i det senare exemplet försvinna efter en stund – och kallas då ”walk-through angina pectoris”. Vissa personer kan även få besvär av stress, kyla, blåst, stora måltider eller hög värme. Det viktigaste är att lära känna sina symtom och lyssna på kroppens signaler.

De flesta patienter klara av att leva ett fullgott liv med sin sjukdom. Du kan med fördel delta i olika idrottsliga aktiviteter även om du bör undvika maximal kroppsansträngning. Sluta alltid om du upplever symtom på kärlkramp.

Doktorn lyssnar med patienten vad han eller hon upplevt och känner, en så kallad anamnes görs. För att säkert kunna utesluta att patienten har en akut hjärtinfarkt, alternativt nyligen genomgått en hjärtinfarkt, tas blodprover där halten av de sk hjärtenzymerna analyseras. Man tar ett EKG, som mäter hjärtats elektriska aktivitet och som bl a kan ge information om det föreligger syrebrist i hjärtmuskeln. Ofta görs också ett arbetsprov, där personen får anstränga sig genom att cykla på en testcykel, samtidigt som man tar ett EKG för att se om och hur mycket hjärtat reagerar på belastning.

Om syrebrist föreligger (=otillräcklig blodförsörjning) uptäcks det oftast vid arbetsprovet. För att bedöma hjärtats pumpfunktion gör man också ett ultraljud av hjärtat (=ekokardiografi). Ofta görs också röntgen av hjärtats kärl (=koronarangiografi) för att visa lokalisationen och graden av förträngning. Dessa undersökningar ger en bra vägledning för fortsatt behandling.

I första hand gäller det att påverka de livsstilsorsaker som nämnts ovan, så att åderförkalkningsprocessen i kranskärlen bromsas upp. I samråd med doktorn bör man behandla eventuellt förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter och normalisera blodsockret. Som akut symtomlindring används ett kärlvidgande preparat – nitroglycering – som man kan ta som tablett att smälta under tungan eller spraya i munnen.

Patienter med kärlkramp/angina pectoris kan ha annan samtidigt förekommande hjärtsjukdom, exemplevis hjärtsvikt och tar däreför ofta flera olika mediciner – betablockerare, diuretika (urindrivande), ACE-hämmare, kalciumantagonister och AII-antagonister var för sig eller tillsammans. Man ger oftast blodproppsförebyggande mediciner (acetylsalicylsyra eller clopidogrel) som förhindrar att trombocyterna (blodplättarna) klumpar ihop sig och orsakar proppar. 

I svårare fall av kärlkramp/angina pectoris krävs en operation av hjärtats kranskärl (CABG=coronary artery by-pass grafting) eller en ballongvidgning av kränskärlen (PCI=percutaneous coronary interventions).