Hjärtinfarkt uppstår när ett område av hjärtmuskeln dör, till följd av att en blodpropp bildats i det kranskärl som försörjer just den delen av hjärtat med blod. De allra flesta som drabbas av en hjärtinfarkt överlever. Prognosen vid hjärtinfarkt har under senare år avsevärt förbättrats – bland annat tack vare effektivare behandlingsmetoder.

Symtomen vid en hjärtinfarkt yttrar sig oftast som ett tryck eller en bandformad smärta i bröstet, men man kan ha hjärtinfarkt utan att känna något smärta (vanligt hos diabetiker). Smärtan är sällan punktformat lokaliserad över hjärtat, utan mer diffus och kan stråla upp mot halsen, armarna eller ryggen. Vissa personer kan uppleva smärta från övre delen av magen. Vid sådana tillfällen kan hjärtinfarkt felaktigt tolkas som gallstensbesvär eller magkatarr. Andra indirekta tecken på hjärtinfarkt kan vara kallsvettning, andfåddhet eller onormal trötthet vid ansträngning. 

Centrala bröstsmärtor som sitter i 10-15 minuter, eller längre, innebär ALLTID att du ska uppsöka närmaste akutmottagning på sjukhus för att bli undersökt.

På sjukhuset förfogar man idag över stora resurser när det gäller behandling av en akut hjärtinfarkt. Både farmakologisk (=medicinsk) behandling med t ex blodförtunnande och proppupplösande behandling och möjlighet till kirurgiska ingrepp finns att tillgå. Till det senare räknas akut PCI eller by-pass operation. 

Under sjukhusvistelsen får du också hjälp av sjukgymnastik. Räkna också med att doktorn kommer att ge dig flera olika mediciner. Hit räknas vanligen:

•       Blodproppshämmande medicin (acetylsalicylsyra eller clopidogrel)
•       β-blockerare (minskar hjärtats syrebehov och risk för rytmrubbningar)
•       Diuretika (urindrivande)
•       Nitroglycerin (kärlvidgande)
•       ACE-hämmare (hjärtsvikt)           

Samtliga mediciner har visat sig förbättra såväl överlevnad som sjuklighet och tolereras ofta väl av patienterna.

Men det gäller också att påverka de livsstilsorsaker som påverkar åderförkalkningsprocessen i kranskärlen, t ex felaktig kost, rökning, stress och en stillasittande livsföring. I samråd med doktorn bör man diskutera och behandla eventuellt förhöjda blodfetter, blodtryck och normalisera blodsockret. Vidare måste man – i förekommande fall – föbättra sina dietvanor, sluta att röka, öka sitt motionerande och försöka att stressa mindre.

De flesta patienter överlever en akut hjärtinfarkt och klarar att leva ett fullgott liv med sin sjukdom. Du kan med fördel delta i olika idrottsliga aktiviteter även om du bör undvika maximal kroppsansträngning. Det viktigaste för dig som drabbats av en hjärtinfarkt är att lära känna och lyssna på din kropps signaler. Sluta alltid med kroppsansträngning om du upplever symtom på kärlkramp (smärtor i bröstet), eller onormal andfåddhet.

Om inga speciella skäl föreligger kan du efter en tid fortsätta att köra bil med gott samvete. Sjukdomen utgör på motsvarande sätt inget hinder för sexuella aktiviteter.